Miss M.

Det är fruktansvärt lätt att beskriva en måndagsmorgon. Jag åt detta, jag var trött, glad, pigg och jag såg ut som jag blivit knullad i 15 år, dittan och dattan, the list goes on. Men nu frågar jag mig, vart ska man börja. Då det finns så mycket bra att berätta om en människa. Då kan det vara svårt att sätta ord på känslor. Även om man gör det, så blir det kanske inte lika starkt som man tänkt sig. Jag vet inte.

Det är nästan så jag vill sätta mig ner och googla egenskaper. Har prövat det också, det kom fram en jävla massa grejer. Men allt var så bra, inget negativ i det eftersom det stämde in på dig. Men hur lame blir det inte att skriva dina egenskaper: och en radda saker. Opersonligt. Om du frågar mig. För det är faktiskt inte så lätt, och jag skulle inte sätta dig i något särskilt fack. Du är inte fackmannamässig bruden.

Dom säger att livet är vad man gör det till. Så sant som det var sagt. Jag har dig i mitt liv. Tacksam som tusan för det. Du är viktig. Istället för att försöka mig på något moget här, så säger jag från min halvfeta mage. För man ska gå på magkänsla. Att du är en fantastisk vän, och den bästa gudmor Hanna kunde fått. En person som finns där i alla lägen, vad som än händer. En överbeskyddande storasyster som jag älskar så mycket. Maria wiig. Bra skit! :)