Bara jag.

Vart börjar jag. Jo här. Jag valde att reboota. Börja om. Lite lätt. Här. Nu. Nu när jag fått lite distans. Tagit ställning vad jag verkligen vill dela med mig av och om vad. Läser jag riktigt gamla inlägg kan jag känna mig glad. Läser jag det senaste året så känns det som jag bara skrivit men att det varit någon slags låtsas värld. Rädd för att skriva om verkligheten. Rädd för att förlora någon som stod mig nära, vilket jag gjorde.

Massa skitdraman som jag egentligen bara ville dra åt helvete. Jag ville bara vara. Fokusera på mitt eget liv. Försöka förstå mig på mig själv. Hur jag själv känner om saker o ting. Inte vetat hur mycket man ska våga skriva, och rädd för hur hårt folk ska döma ut, då man är sårbar och ledsen. Att den värsta fienden skulle vara förstående. Åtminstone försöka. Så det är vad jag gjort. Fått känna, gråtit, pratat, invänta min själ som jag sprang ifrån någonstans på vägen. Samlat och limmat ihop mig själv.