konsten att baka med barn.

Dags att baka. Vi ska ju vara kreativa. Svep undan alla leksaker från bordet. Slaska fram ingredienserna. Fram med bunken. Ta bort leksakerna från bordet. Ja de dök upp där igen. Smöra pannan. Mät upp mjöl. Smält smör. Rädda yngsta barnet som tydligen fått för sig att toppa hela huvudet i mjölskålen. Skruva på plattan. Slänga sig i slowmotion för att fånga äggen som kommer sylandes från äldsta barnet. Blanda ner hela skiten. Ta bort barnens händer från smeten. Tvätta händerna. Svara i telefonen som absolut inte ville sluta ringa.

Gå tillbaka till köket. Leta reda på barnen. Ner med kakao. Ta bort barnens händerna från smeten. Tvätta händerna. Tillbaka till köket. Hets springa mot mjölet som älsta barnet hinner före till. Ta fram dammsugaren. Dammsug upp mjölet. Kolla mot minsta barnet som skrattar hysteriskt. Kolla på äldsta barnet som kladdar ner väggarna med smet. Ångrar en sekund att man hann blanda ner kakaon. Får ett tyst nervsammanbrott, tar ett djupt andetag, tänker att en kakjävel ska vi ju fan ha. Det ska ju bakas med kärlek.

Ger minsta barnet en tutte så han lugnar ner sitt skrattanfall. Säger åt den äldsta med en snäll röst. Ringer igen. Svarar i telefonen. Hör skratt från köket. Går in och går mot äldsta barnet som kladdar igen. Men som flyr och välter ut lite av resterna av det smälta smöret på golvet. Som tittar på mig och skrattar hysteriskt. Suckar lite. Barnet suckar också. Härmar mamma. Men ler ändå.

Låter från yttedörren. Barnen: PAPPA!!!! (Med en såndär as hög och ljus desibell så man får akut tinnitus.) Min karl erbjuder sig att sätta in kakan i ugnen. Han erbjuder och gör allt i samma sekund. Tråkigt att jag inte hann säga nåt om smöret på golvet. Det tyckte kakan också. Som gjorde en ganska as ful faceplant i golvet. Skratta hysteriskt med man och barn.

Tvätta köksgolvet, bordet, väggarna och disken. Tänka. Vi gör ett nytt försök imorgon. ♥